b.May 21, 1471, Imperial Free City of Nernberg [Germany] d.April 6, 1528, Nernberg Albrecht Durer (May 21, 1471 ?C April 6, 1528) was a German painter, printmaker and theorist from Nuremberg. His still-famous works include the Apocalypse woodcuts, Knight, Death, and the Devil (1513), Saint Jerome in his Study (1514) and Melencolia I (1514), which has been the subject of extensive analysis and interpretation. His watercolours mark him as one of the first European landscape artists, while his ambitious woodcuts revolutionized the potential of that medium. D??rer introduction of classical motifs into Northern art, through his knowledge of Italian artists and German humanists, have secured his reputation as one of the most important figures of the Northern Renaissance. This is reinforced by his theoretical treatise which involve principles of mathematics, perspective and ideal proportions. His prints established his reputation across Europe when he was still in his twenties, and he has been conventionally regarded as the greatest artist of the Renaissance in Northern Europe ever since.  Related Paintings of Albrecht Durer :. | Maria mit dem hockenden Kind | The Holy Family | Young Couple | The Angel with the key to the Bottomless Pit | Christ,Man of Sorrow,with Durer-s Features |
Related Artists:
Alexei Korzukhin
(1835-1894) was Russian painter. A Korzukhin 000.JPG Korzukhin was born in Yekaterinburg on March 23, 1835. In 1858 he began his studies in the St. Petersburg in the Imperial Academy of Arts. In 1860, Korzukhin won his first award for the painting his The Drunken Father. In 1864, he help found Petersburg Artel of Artists - the "Revolt of Fourteen". Korzukhin has received a rank of the artist of the First Degree for his painting Commemoration on a Rural Cemetery (1865). For The Return of the Father from Fair, he received a rank of the academician. In 1870, he became a founding member of the art group 'The Wanderers. In 1891 he painted The Lord's Supper for a cathedral in Riga. Korzukhin is perhaps most famous for his many portraits, each of which is characterized to have a subtle psychological depth. For this reason they are generally accepted as masterpieces of Russian portrait painting. Alexei Korzukhin died in St. Petersburg on October 30, 1894.
Lavinia Fontana
Italian Painter, 1552-1614 Daughter of Prospero Fontana. She was trained by her father and followed his Mannerist style. Her first recorded works, which date from 1575, were small paintings for private devotion, such as the Holy Family (Dresden, Gemeldegal.). By 1577 she had become established as a portrait painter in Bologna. Works of this date include the Self-portrait at the Harpsichord (Rome, Gal. Accad. S Luca) and the portrait of Senator Orsini (Bordeaux, Mus. B.-A.). Her portrait style reflects the formality of central Italian models as well as the naturalistic tendencies of the north Italian tradition. The elegantly costumed Orsini is shown seated at a table, with a suite of rooms opening behind him, a setting recalling such Florentine portraits of the 1530s as Agnolo Bronzino's Bartolommeo Panciatichi (Florence, Uffizi). Lavinia used a similar setting for other portraits, including the Gozzadini Family (1584; Bologna, Pin. N.). Female sitters are also shown in elaborate dress, with particular attention paid to details of embroidery and jewels, and they are often accompanied by small dogs
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.